Min lilla sötnos
Imorse väckte pappa mig klockan elva med en framdukad frukost och det är alltid lika härligt att vakna till de, fast i och för sig jag hade en riktigt bra dröm och den avlutades helt och hållet men men..det kommer nog fler härliga drömmar skulle jag tro. Efter frukosten satt vi oss vid tv:en och tittade på Vasa loppet, och där satt vi som fastklistrade. Det var faktiskt lite kul att titta på gubbarna som tog sig fram längst den långa tråkiga vägen mellan Sälen och Mora för dem tänkte ganska smart, haha. Men när vi sen lyckats rycka oss från tv:en körde pappa hem mig, och jag fick jag också med mig lite mat..väldigt snällt tyckte jag, så slipper jag gå och köpa dem sakerna.
Men jag hann inte va hemma mer än en timme. För jag skulle möta Maria utanför mig halv två så vi skulle gå tillsammans till stationen. För jag, Maria, Sandra och Jennie bestämde att vi skulle åka in till vår lilla Caroline för vi har inte kunnat åka in till henne på ett tag. Och jag har saknat henne så himla mycket så jag ville bara dit idag så fort det gick. Men vi träffade Jennie på tåget, och sen hoppade Sandra på i Åstorp. När vi sen kom fram i helsingborg gick vi först till donken för dem skulle käka men jag stressade dem hela tiden så det blev en snabb lunch för dem, haha..förlåt! men sen gick vi upp till sjukhuset, uppför den låånga backen, för vi orkade inte vänta på bussen.
Och där fick vi äntligen träffa vår älskling. Det var så himla skönt att få träffa henne igen och det positiva med att jag inte träffat henne på ett tag är framstegen. Man såg verkligen dem och jag blev så jävla glad. Det värmer så mycket i hjärtat när jag ser att det verkligen får framåt. Men det är fortfarande lika jobbigt att se henne ledsen och arg. Jag vill bara att du ska bli bra nu Caroline så du kan komma tillbaka till skolan och jag får se din underbara energi och ditt smile. Men du är så stark och jag ser att du kämpar. Jag älskar dig snäckan, du är så underbart bra, <3
När vi skulle ta tåget hem gick vi inom donken och köpte en Mc flurry som vi kunde ha som färdkost på tåget, hehe. Och när vi sen var framme i Klippan fick jag för första gången sällskap på vägen hem. Ja, det kommer va väldigt bra nu när Maria flyttat till Klippan, haha..jag kommer iallafall slippa gå själv vid vissa tillfälle.
Sen har jag inte gjort så mycket sen jag kom hem. Jag har mest tittat på tv för om söndagar är det One tree hill och Gossip girl och det kan man minsann inte missa. Eller jag har också städat upp, diskat, tömt kattlådorna, gett katterna mat och vatten, tagit bort alla kläder som legat lite överallt..och en massa saker till. Fast det bara är småsaker tar det väldigt lång tid. Jag glömde ge Aska sin p-pilla igår så hon har skrikit som en galning, riktigt jobbigt, men jag tror inte att det gör så mycket att jag gav den idag istället för igår för nu är hon lugn efter jag lyckat trycka in den lilla pillan i munnen på henne.
Det har verkligen inte varit min vecka för katterna. Först lyckades "jag" stänga in Aska i byrålådan och idag råkade jag låsa ute Zoya på balkongen. Det kanske inte låter så farligt men eftersom hon är en innekatt är inte inte van vid kyla. Men jag stängde bara för jag skulle skrämma henne lite bara för hon inte kom in när jag kallade på henne men sen glömde jag henne och där var hon i ett par timmar. Men sen när jag lyckades höra hennes skrik släppte jag in henne direkt och då var hon jätte kall och frös som en kalkon utan fjädrar. Men hon blev varm snabbt igen, :)
Nu ligger jag i min säng och funderar på om jag ska sova här i natt eller om jag ska gå och lägga mig i mammas säng för den är mycket skönare men den är mindre så jag kan inte bestämma mig, haha. Men jag har ett tag till och tänka på den saken för det är söndag idag och det innebär att jag inte kan somna och de är bara jobbigt att ligga i sängen och inte kunna sova så jag får va uppe ett tag till och titta på tv. Godnatt så länge!
Men jag hann inte va hemma mer än en timme. För jag skulle möta Maria utanför mig halv två så vi skulle gå tillsammans till stationen. För jag, Maria, Sandra och Jennie bestämde att vi skulle åka in till vår lilla Caroline för vi har inte kunnat åka in till henne på ett tag. Och jag har saknat henne så himla mycket så jag ville bara dit idag så fort det gick. Men vi träffade Jennie på tåget, och sen hoppade Sandra på i Åstorp. När vi sen kom fram i helsingborg gick vi först till donken för dem skulle käka men jag stressade dem hela tiden så det blev en snabb lunch för dem, haha..förlåt! men sen gick vi upp till sjukhuset, uppför den låånga backen, för vi orkade inte vänta på bussen.
Och där fick vi äntligen träffa vår älskling. Det var så himla skönt att få träffa henne igen och det positiva med att jag inte träffat henne på ett tag är framstegen. Man såg verkligen dem och jag blev så jävla glad. Det värmer så mycket i hjärtat när jag ser att det verkligen får framåt. Men det är fortfarande lika jobbigt att se henne ledsen och arg. Jag vill bara att du ska bli bra nu Caroline så du kan komma tillbaka till skolan och jag får se din underbara energi och ditt smile. Men du är så stark och jag ser att du kämpar. Jag älskar dig snäckan, du är så underbart bra, <3
När vi skulle ta tåget hem gick vi inom donken och köpte en Mc flurry som vi kunde ha som färdkost på tåget, hehe. Och när vi sen var framme i Klippan fick jag för första gången sällskap på vägen hem. Ja, det kommer va väldigt bra nu när Maria flyttat till Klippan, haha..jag kommer iallafall slippa gå själv vid vissa tillfälle.
Sen har jag inte gjort så mycket sen jag kom hem. Jag har mest tittat på tv för om söndagar är det One tree hill och Gossip girl och det kan man minsann inte missa. Eller jag har också städat upp, diskat, tömt kattlådorna, gett katterna mat och vatten, tagit bort alla kläder som legat lite överallt..och en massa saker till. Fast det bara är småsaker tar det väldigt lång tid. Jag glömde ge Aska sin p-pilla igår så hon har skrikit som en galning, riktigt jobbigt, men jag tror inte att det gör så mycket att jag gav den idag istället för igår för nu är hon lugn efter jag lyckat trycka in den lilla pillan i munnen på henne.
Det har verkligen inte varit min vecka för katterna. Först lyckades "jag" stänga in Aska i byrålådan och idag råkade jag låsa ute Zoya på balkongen. Det kanske inte låter så farligt men eftersom hon är en innekatt är inte inte van vid kyla. Men jag stängde bara för jag skulle skrämma henne lite bara för hon inte kom in när jag kallade på henne men sen glömde jag henne och där var hon i ett par timmar. Men sen när jag lyckades höra hennes skrik släppte jag in henne direkt och då var hon jätte kall och frös som en kalkon utan fjädrar. Men hon blev varm snabbt igen, :)
Nu ligger jag i min säng och funderar på om jag ska sova här i natt eller om jag ska gå och lägga mig i mammas säng för den är mycket skönare men den är mindre så jag kan inte bestämma mig, haha. Men jag har ett tag till och tänka på den saken för det är söndag idag och det innebär att jag inte kan somna och de är bara jobbigt att ligga i sängen och inte kunna sova så jag får va uppe ett tag till och titta på tv. Godnatt så länge!
Kommentarer
Trackback
